För en tid sedan fick jag privilegiet att leda ett användbarhetstest på ett företag som utvecklar mjukvara för handeln. Ett nytt pekskärmsgränssnitt till kassasystemet hade utvecklats och skulle utvärderas ur användbarhetssynpunkt (användbarhetstestas). Gränssnittet skulle användas av kassapersonalen på ICA:s butiker. Uppgiften skilde sig rätt så mycket från min vanliga roll som systemtestare och innebar flera nya utmaningar, en av dessa var att rekrytera testare, det vill säga användare.

När du läst den här blogg posten vill jag även rekommendera dig att läsa mer om test och kvalitetssäkring som du hittar i vår kunskapsbank genom att klicka här.

Kort om användbarhetstest

Ett användbarhetstest innebär att representativa användare under en så kallad testsession får ett antal uppgifter som ska utföras med hjälp av systemet. Användarens interaktion med systemet dokumenteras på lämpligt sätt under testets gång, och analyseras sedan för att hitta brister i användbarheten. Ett användbarhetstest kan göras på plats i användarens naturliga miljö, på ett testlabb eller online, beroende på vad som testas och hur resultatet antas påverkas av omgivningen.

Vikten av representativa användare

För att göra användbarhetstester så behöver man naturligtvis användare. Min första utmaning blev därför att ta reda på vilka användarna var. Uppgiften kan i det här fallet tyckas enkel; det verkar självklart att användaren är en person som jobbar i kassan på ICA. Men det är dock inte hela svaret, du vill ju att användaren ska vara representativ för ”personer som jobbar i kassan på ICA”. Om du inte väger in detta så riskerar du att välja en sommarjobbare som pluggar systemutveckling och programmerar kassaapplikationer på fritiden. Hen är inte en representativ användare.

Om man vill kan man utföra en större målgruppsanalys för att ringa in användaren. Det är extra värdefullt om testet ska upprepas eller användas vid kommande designbeslut för produkter med samma målgrupp. En målgruppsanalys innebär oftast intervjuer med ett flertal personer, eller att utföra en enkätundersökning. Resultatet analyseras och sammanställs till så kallade Personas.

Oavsett metod som används så vill jag framhäva att det är av yttersta vikt för kvaliteten på testet att välja rätt testpersoner. Det är viktigare än att antalet deltagare är stort.

Under pekskärmstestet gjorde jag en mindre målgruppsanalys som resulterade i tre grupper av användare:

1. Erfarna kassörer från livsmedelkedjan ICA – Dessa förutsatte känna igen gränssnittet från ICA:s vanliga kassa och antogs dra fördel av detta. Fanns det motstridigheter mellan pekskärm och vanligt ICA-gränssnitt borde denna grupp uppmärksamma detta.

2. Erfarna kassörer från andra typer av butiker – Dessa hade inte fördelen av att kunna känna igen sig i ICA:s befintliga gränssnitt, men antogs ha fördel av att känna till yrkesrollen och de olika funktioner som används i kassaapplikationer. De kunde även ge betyg huruvida den testade kassan var bättre eller sämre än den de var vana vid.

3. Oerfarna inom kassöryrket – Den här gruppen hade ingen erfarenhet av att jobba i kassa. Denna grupp kunde indikera hur lätt gränssnittet var att lära sig för nybörjare.

Motivera användaren

Målet när jag tog in användarna för att testa var att de skulle känna sig trygga, respekterade och uppskattade. Det är viktigt för att få deltagare att ställa upp frivilligt och minimera eventuell stress. Prestationen under testsessionen påverkas nämligen om testpersonen upplever stress och otrygghet.

För att få testpersonen att må bra och att med glädje delta i användbarhetstestet, vill jag tipsa om följande:

  • När du tillfrågar testpersoner, förklara vikten av testerna och hur resultatet kommer att användas. Visa tacksamhet för att personen ställer upp.
  • Om möjligt lova ersättning till testpersonen. Ersättningen ska motsvara den ansträngning som krävs av användaren.
  • Se till att planera noggrant innan testet startar och ha teknik och testmiljö redo.
  • Ge användaren en introduktion som förklarar tydligt hur testet kommer att gå till, hur länge det kommer pågå och vad som förväntas av testpersonen.
  • Var tydlig med att det är produkten som testas och inte användaren ifråga. Testpersonen kan inte göra ”fel” under testet.
  • Förklara hur inspelat material kommer att användas. Gör gärna ett skriftligt avtal på att det inspelade materialet kommer att hanteras anonymt och bara i syfte att förbättra produkten ifråga.
  • Glöm inte att avsluta testsessionen med att tacka användaren och dela ut ersättningen.

Nu vet du vilka användare som ska delta i testet och vad du bör tänka på, nästa steg är att planera din testsession och skriva testuppgifter, därefter kommer genomförandet och analysen. Det får bli ett senare blogginlägg!

Personas Fiktiva karaktärer som representerar olika användargrupper. Beskriver de huvudsakliga behoven och förväntningarna från respektive grupp. Baseras på en målgruppsanalys.

MålgruppsanalysEn analys av resultat från olika tekniker, till exempel intervjuer, enkäter eller observationer av användare. Syftet är att förstå målgruppens drivkraft, beteende och krav, vilket sedan används till produktens utformning.

TestsessionTestets utförande av en representativ användare. En session innehåller normalt: introduktion av test och produkt, utförande av testuppgifter, enkät och/eller intervju med användaren och överlämning av kompensation. Sessionen leds av en testledare, utförs av en användare och dokumenteras av en ytterligare testresurs.

Ulrika Löthgren, Senior konsult, Systemstrategerna. Utbildad inom interaktionsteknik och design, har jobbat med test och projektledning som konsult och i produktbolag sedan 2006. Brinner särskilt för användbarhet och agila metoder.