Nu har vi kommit till den avslutande bloggposten i min användbarhetstestserie, nämligen den om genomförandet, analysen och presenterandet av resultatet! Om jag har några exempel med i den här texten är de hämtade från erfarenheter från användbarhetstestet av pekskärmskassan, precis som i de tidigare bloggposterna i ämnet.

När du läst den här blogg posten vill jag även rekommendera dig att läsa mer om test och kvalitetssäkring som du hittar i vår kunskapsbank genom att klicka här.

Följ planen!

Keep calm Eftersom genomförandet är en omsättning i praktiken av det man tidigare redan noggrant har planerat och förberett så blir den här delen av testet kanske den enklaste av dem alla. Jag har tidigare tagit upp vad man bör tänka på när man skriver uppgifter till användbarhetstestet, resterande planering kommer jag inte gå in på eftersom det är så beroende av testsituation, system som testas, användarnas förkunskaper, plus en massa andra variabler. Det viktigaste att komma ihåg är ATT planera.

Som ett exempel kan jag ändå nämna att under pekskärmstestet utfördes testsessionerna enligt följande plan:

Inledning av testsession

  • Ta emot testpersonen
  • Förklara hur testet ska gå till och hur länge
  • Informera om inspelningsmetod
  • Avtalsskrivande att inspelat material får användas i utvärdering av produkten och att användarens medverkan är anonym
  • Mycket kort introduktion till pekskärmskassan

Utförande av testuppgifter

  • Användarens interaktion med pekskärmen filmas under utförandet av uppgifterna
  • Efter varje uppgift antecknas användarens spontana reaktioner och synpunkter
  • Testet avslutas efter en bestämd tid oavsett hur många uppgifter testpersonen hunnit lösa

Efter testuppgifternas genomförande

  • Testpersonen fyller i enkät angående bland annat bransch- och datorvana
  • Intervju för att ta reda på mer om hur användaren uppfattade systemet och om användarens ytterligare synpunkter och bedömning av systemet
  • Utdelning av tack och ersättning (presentkort på ICA)

Kreativa tankar

Från problem till lösning

Nu har du förhoppningsvis samlat in en mängd data från testet, nu återstår att omvandla all den här informationen till konkreta förslag på förbättringar i produkten. Det här kan vara en rätt knivig nöt att knäcka, ett användbarhetstest är väldigt bra på att tala om när användbarheten inte är bra nog, men det är sämre på att beskriva en alternativ design som skulle ge en bättre användbarhet. Istället är vi utlämnade till vår egen kreativa tankekraft, diverse antaganden och förhoppningsvis relativt kvalificerade gissningar. Lycka till!

För att ändå underlätta analysarbetet vill jag ge följande råd:

  • Strukturera upp ditt arbete, och gå igenom uppgift för uppgift metodiskt
  • Definiera och beskriv problemen tydligt, gärna med bilder och flödesscheman
  • Börja med de viktigaste funktionerna
  • Försök se om det finns övergripande tendenser i användandet och interaktionen med produkten
  • Använd alla källor till information; inspelat material från testsessionerna, enkäter och intervjuer med testpersonerna, reflektioner och anteckningar från övriga medverkande i testet som till exempel handledare och observatörer
  • Försök hitta lösningsförslag på respektive problem
  • Prioritera problem och lösningförslag

Rapporta och presentera resultatet

När analysen är klar skriver man en rapport om hur testet har utförts, vilka problem som uppdagats och vilka förändringar i produkten man föreslår. Det är oerhört viktigt att beskriva både problem och lösning så tydligt som möjligt, förstår inte mottagaren blir rapporten meningslös. Låt någon utanför testgruppen granska rapporten för att kvalitetssäkra dokumentet.

En rapport finns kvar även när testgruppen har splittrats, börjat jobba med nya saker och säkert glömt det mesta från den spännande användbarhetstesttiden. Dokumentet är värdefullt när man ska återupprepa testet efter det att förändringarna implementerats. För testar man inte produkten på nytt så kan man inte heller vara säker på att införda ändringar verkligen förbättrade produktens användbarhet. Vilket ju var själva meningen med alltihop.

När rapporten är klar så är det dags att övertyga mottagarna av testresultatet att de förändringar som föreslås verkligen också bör implementeras. Det gör man bäst i form av en presentation av testet och vad man har kommit fram till. Mottagare som kan behöva övertygas är; produktägare, utvecklingsteam och eventuellt också kunder och andra intressenter. Försök helst också få fram beslut under detta möte vilka ändringar som ska införas.

Användbarhetstestet av pekskärmskassan presenterades för utvecklare i det egna teamet och även för de andra kundteamen på företaget. Under presentationen visades filmsnuttar av exempel från testsessionerna vilket visade sig vara mycket uppskattat och gav utvecklarna värdefulla insikter om hur funktionerna de kodat hanterades av faktiska användare.

Obs! Ska inspelat material användas i presentationen så glöm inte att hålla användaren i fråga anonym!

Färdig?

Nu är användbarhetstestet avslutat. Se helst till att göra det till en vana att användbarhetstesta ändringar i produktens gränssnitt. När testet återupprepas så ökar kunskapen om användarna och hur de tenderar att uppfatta produkten och dess funktioner. Själva testteamet blir även bättre på att planera testerna och att tolka resultaten.

Sammanfattning användbarhetstest:

  • Se till att hitta rätt användare
  • Utforma uppgifter som testar användningen av de viktigaste och vanligaste funktionerna
  • Planera testets genomförande i detalj och se till att alla testsessioner utförs på samma sätt
  • Planera hur testerna ska dokumenteras
  • Ta hjälp av testpersonerna för att analysera utförande av uppgifterna
  • Ta fram förändringsförslag baserat på resultatet från testerna
  • Demonstrera resultatet för intressenter, till exempel utvecklare och produktägare
  • Behåll testpersonerna anonyma!

Känns det ändå övermäktigt och krångligt? Tveka inte att kontakta Systemstrategerna så hjälper vi dig!

Produktägare – Tar emot, hanterar och prioriterar önskemål om tillägg och ändringar för en produkt.

Ulrika Löthgren, Senior konsult, Systemstrategerna. Utbildad inom interaktionsteknik och design, har jobbat med test och projektledning som konsult och i produktbolag sedan 2006. Brinner särskilt för användbarhet och agila metoder.